Valpen del 7, Medicin

Artikel skriven av Jan-Åke och Boel Jonasson, © Patou Nordique

Husapotek
Värktabletter
Fästingpreparat
Höftledsdysplasi
Naturmediciner

 

Husapotek

Vårt husapotek för hundar innehåller naturligtvis förbandsmaterial. Vi har plåster av den riktigt klibbiga sorten som man kanske kan få att fästa på hunden, kompresser om det är en större skada och plåstertejp för att förankra med. Den tunna bruna plåstertejpen som heter Scanpor på apoteket tycker vi fungerar bäst. Det finns även elastisk, något klibbig förbandsbinda som veterinärerna brukar använda för att hålla förband på plats. Den är bra men dyr att köpa i större rulle. (Den fungerar jättebra även när barnen stukar fingrarna.)

För att rengöra sår har vi klorhexidin för normalt bruk och väteperoxid för att koka rent om det ser riktigt grisigt ut. Om ett sår är infekterat kan man prova med att lägga på en kompress indränkt med alsolsprit i några timmar. Det hjälper till att dra ut var även om det ligger ganska djupt.

För att stoppa blödningen om ni råkar klippa för långt när ni klipper klorna finns det klippstopp. Det är en brun vätska som man stryker på den blödande klon med hjälp av en bommulspinne (tops). Det etsar såret och stoppar blödningen ganska snabbt. Klippstopp kan köpas i hundaffärerna.

Fästingplockare, pincetter, sax, en skalpell, tandstensskrapa och en rejäl nagelfil är andra nödvändigheter i förbandslådan. En cigarettändare för att bränna rent verktygen är bra att packa ner på samma ställe.

Vi har alltid husapoteket packat i en liten väska som åker ut i bilen så fort vi ska vara borta mer än en dag.

Värktabletter

Både tabletter av paracetamol (Alvedon, Panodil) och ibuprofen (Ipren, Ibumetin) är farliga för hundar. Om ni trots allt vill ge hunden någon form av värktablett i något sammanhang så måste det vara med acetylsalicylsyra (Magnecyl eller Albyl).

Fästingpreparat

Fästingar är ett stort problem. I vissa delar av Sverige bär en stor andel av fästingarna på sjukdomar som kan överföras till både hundar och människor. Det är främst Borrelia och Erlichia som diskuteras.

Symtomen på Borrelia hos hundar är hälta/stelhet och svullna/ömma leder beroende på en inflammation. Hältan tycks variera i intensitet och "vandra" mellan de olika benen. Måttlig feber, nedsatt allmäntillstånd och trötthet kan förekomma.

Symtomen på Erlichia är ännu mer diffusa: Akut feber, trötthet och dålig aptit men även mag- och tarmstörningar, ledont, stelhet, hälta eller vinglighet beskrivs. De hundar vi stött på som fått Erlichia har fått upprepade oförklarliga infektioner i ögonen, öronen och analsäckarna.

Bästa sättet att slippa dessa sjukdomar är att undvika fästingar. Det är omöjligt att undvika fästingar i södra Sverige, så enda sättet är att använda förebyggande mediciner och att noga visitera hundens hud och päls efter promenader i skog och högt gräs.
Känn igenom så att det inte finns några fästingar som satt sig fast, och titta efter små svarta prickar som kryper runt i pälsen på jakt efter en skyddad plats. Det är viktigt att få bort fästingarna inom ett dygn, för då är sannolikheten mindre att de hunnit överföra smitta.

Det finns numera många varianter på fästingpreparat. Det vanligaste är för närvarande spot-on preparat som Exspot och Frontline. Det är en ampull med en droppe vätska som ska appliceras på huden mellan skulderbladen på hunden. Efter appliceringen får hunden inte bada, för då upphör effekten. Det är svårt att använda eftersom fästingsäsongen och utställningssäsongen startar samtidigt, och hundarna brukar behöva badas inför utställningarna.
Det finns även fästinghalsband med ungefär samma verksamma substanser. Testa detta, men var uppmärksamma på hundens allmänna tillstånd. Om hunden verkar omotiverat slö eller liknande bör ni avbryta kuren eller minska dosen genom att bara använda halsbandet varannan dag. Tänk på att aldrig låta hunden ha fästinghalsbandet på när den leker med andra hundar. De fästinghalsband som är av örter är inte bra och vi har aldrig hört om något som fungerat.

Läs mer på www.sva.se (statens veterinärmedicinska anstalt) om du vill veta mer om fästingsmittor på hundar.



Närbild av en fästing

Höftledsdysplasi

HD är ett problem hos många hundraser, men inte särskilt stort hos pyreneern. Det är bevisat att det är ärftligt, men det är flera gener inblandade. Det gör att det inte räcker att kontrollera föräldradjuren, utan det är även intressant att se resultatet på syskonen. Se gärna vidare om detta i de andra artiklarna om hälsa på denna hemsida, www.pyreneer.net.

Uppfödaren har ett stort intresse i att så många som möjligt av valparna blir röntgade. Det är viktigt för det fortsatta avelsarbetet. För den enskilde hundägaren är det framför allt om man vill träna Agility eller dra vagnar eller slädar som man behöver veta resultatet. En pyreneerhund måste vara minst 18 månader gammal för att röntgas.

En hund får inte användas i avel utan att vara röntgad. I Sverige står det i reglerna att resultatet "ska vara känt", men det finns inga strikta krav på att avelshundarna måste ha A eller B. Det är ändå olämpligt att välja en avelshund med HD C eller sämre.

I Frankrike kan endast HD-fria hundar bli champion, det krävs A eller B för att få ansöka om championat.

Hos många av de storvuxna hundraserna är problemen med armbågslederna ännu större än med höfterna. En hund med AD, armbågsledsdysplasi, får oftast mer besvär i det dagliga livet än en hund med HD enligt veterinärer. AD orsakar smärtor hos hunden så snart den lägger tyngd på framtassarna. En hund som ständigt plågas av smärtor blir lynnig, och många av dessa hundar avlivas i förtid. AD är ytterst ovanligt bland pyrenéerhundar.



HD röntgenplåt för hund

Naturmediciner

Jag tycker inte att man skall ge naturmediciner eller allehanda medikamenter till hundar. Det finns skäl att de inte är klassade som läkemedel, för det mesta beror detta på att de inte kunnat dokumentera att de har någon effekt.
Jag är särskilt kritisk till vissa preparat på grund av marknadsföringen. Alla nedanstående preparat skall enligt deras marknadsavdelningar ges i förebyggande syfte. Vi tar ju inte medicin för en åkomma som vi kanske får om fem år, så varför ska hundarna göra det?

Det nya idag är att man ska ge hunden Aloe-Vera preparat. Alla dessa är baserade på en viss kaktusväxt (Aloe), och när såg ni en hund äta en kaktus sist? Den andra trenden är att ge hundarna algpreparat. Jag vet inte om det är bra eller dåligt men våra hundar som ras är tvåtusen år gamla och de har aldrig behövt Aloe-Vera eller Bukadog eller PlaqueOff tidigare.
Plaque off är ett algpreparat som ska lösa upp och ta bort tandsten hos hundar. En del rapporterar att det fungerar bra, en del att det inte fungerar alls. En del hundar får klåda av att ta det. Det finns ett alternativ som innehåller samma alger till ett mycket lägre pris, det kan du läsa om på www.alg-borje.se.
Algpreparat innehåller även jod. Därför har livsmedelsverket gått ut med en varning, framför allt riktad till gravida och ammande kvinnor. Även veterinärer varnar för att ge algpreparat till valpar och hundar med sköldkörtelproblem eller nedsatt immunförsvar.

Ett annat preparat som har börjat säljas är Glukosamin, detta är till för att förhindra att hunden får ledvärk. Det är mycket dyrt. För en pyrre kostar det 600-1000 kr per månad, en helt onödig kostnad om hunden är frisk. Om hunden är sjuk och det är sista chansen för hunden att bli frisk kan det kanske vara värt att prova. Enligt läkemedelsverket så kan man inte hitta någon form av positivt resultat vid blindtester på människor, på hundar finns inget uppvisat test resultat.

Alla ovanstående preparat är till för att behandla problem som till en del är ärftliga men som mest beror på dåligt foder till hunden. Tror ni att hunden behöver dessa preparat så är det istället kosten till hunden ni måste se över. Man skall rätta till det som är fel, inte dölja gamla fel med nya preparat!

Tillbaka